Vi åkte från Göteborg till Fredrikshamn på onsdagsmorgonen och direkt reste vi norrut till nordjylland som även kallas ljusets land. Jag kan inte påstå att Danmark är något jag tröttnar på. Är det inte den otroligt vackra naturen så är det de fascinerande husen utmed resans vägar. Här delar jag med mig av mina absoluta favoritplatser. Vi bodde uppe i Skagen och första dagen åkte vi upp till grenen. Jag älskar att stå längst ut och se de två haven, Kattegat och Skagerrak, mötas i höga och kraftfulla vågor. Mycket dramatiskt.
Morgonen därpå gick vi upp tidigt för att se "den tilsandede kirke" i sitt mest rättvisa jag, nämligen morgonljuset. Jag var mållös... 
...och som om inte det vore nog. Vi begav oss västerut längst kusten och nådde snart Hirtshals med sina bunkrar från andra världskriget...
...fyren som reser sig högst upp över det lilla samhället...
...och sist och kanske även storleksmässigt minst fika med wienerbröd som är ett måste när man semestrar i Danmark. Tusan vad gott det är.
...och som om inte det vore nog. Vi begav oss västerut längst kusten och nådde snart Hirtshals med sina bunkrar från andra världskriget...
...fyren som reser sig högst upp över det lilla samhället...
...och sist och kanske även storleksmässigt minst fika med wienerbröd som är ett måste när man semestrar i Danmark. Tusan vad gott det är.
När vi lämnat Hirtshals styrde vi bilen mot Rubjergs Knude, en utav mina absoluta favoritplatser på jorden. Fyren reste sig framför oss helt omsluten av sanddynorna. Så det var bara att sparka av sig skorna och pallra sig upp. Helt och hållet värt besväret.
Kvällen avslutades på Kandestederne. Sittandes insvept i en filt i de höga sanddynorna med en solnedgång utan dess like framför sig är något som inte glöms bort i första hand. Danmark är underbart, längre än så här behöver du inte åka för att få vandra i kritvit sand, äta gott och njuta till 110 procent.
